Advent...

Försummade? Ja, ganska...
Helgens aktiviteter har inte kommit oss till del i den utsträckningen vi hade önskat. Nej, nu har det varit fokus på målarfärg till rummet som husets son låtit inreda för egen del ute i vårt förråd (med egen ingång!!). Färgval, penslar, roller, maskeringstejp och annat trams. Matte är i sitt rätta element på affären som säljer allt detta. Hon hittade också snyggt kakel till badrummet som är i kritiskt behov av "uppfräschning". Japp, det får bli efter jul...

Husets dotter har varit i Italien en vecka för att utarbeta stommen till det projektarbete som ingår sista året på gymnasiet. Matte vet nog vad som egentligen lockade mest, men hon säger inget så har hon inget sagt. I morgon kväll återbördas dottern i alla fall till fosterjorden om nu Ryanair lyfter i tid...

Idag har vi ändå tuffat runt lite i markerna. Vi tog med oss husse som kastare eftersom matte är en justerad tant i sina bästa år. Genast blir det svårt att veta vem man ska hålla fokus på, husse som har alla bollar, eller matte som alltid brukar jobba med oss? Det blev till slut någon udda kompromiss. Skelögt och schitzofrent...



Nu är det i alla fall husse i blickpunkten...


Har man tur kommer det rådjur springade nedanför oss...



Och därute får mamma "galoppa" - jobbigt att vänta...


Mamma kan mera koppla av när det inte är hennes tur - lyllo...


Julpynt??


Godingsmamma som numera bör ta det lite lugnare. Matte märker på mamma att det blir stelt och stumt någon stund efter ett gott arbete. Även hälta på vänster framben dyker upp. Glucosamin är numera standard. Vi hoppas att det kan underlätta lite...



Free again...

Inga elaka celler i min knöl!!!

Onkolog-Gunilla ringde till matte från Albano igår och rapporterade att det inte fanns tillstymmelse till elaka "mastceller" i min knöl under bröstkorgen - bara fett!! Gunilla avslutade samtalet med att säga; - "Hälsa Fröya så gott från mig". Matte blev lite osäker, men kröp i alla fall upp i sängen till mig när hon kom hem och viskade, "-Fröya, din veterinär hälsar så gott till dig". Det kändes helt underbart...

Nu pustar hela familjen ut ett halvår till. Sedan är det ny kontroll på gång om inte något oförutsett inträffar innan dess...



Att smyga på sin älskade mamma är så brutalt roligt - för att sedan ta fart och med all kraft springa rätt in i bröstkorgen på henne. Det är bland det bästa hon vet tror jag. Matte stirrar oförstående...

Sol? YES!!

Glajor on!!

Tre timmar i skogen. Det var länge sedan. Nästan lite som vårkänslor infann sig vid lunchtid. Rätt ut i ödemarken for vi, blött var det och jag badade i varenda krondike man kunde hitta. En del av dem bottnade man inte ens i. Matte använde onda ögat...


Ni ser så mysigt jag har, på vissa ställen som sagt - u-läge...


Matte har just kommit på mig - slutbadat...


Mamma, lite mer beskedlig i sin framtoning - hur många pinnar fick hon egentligen med sig ?


Ja men ser ni de vältrimmade öronen - gläd er åt att ni inte ser våra svansar nu när matte svingat med saxen. Sussie får vi träffa först fram i februari när pälsen vuxit ut igen, annars kommer hon att säga upp bekantskapen på grund av mattes vanvård av oss, trimning kan matte inte briljera i....


Vi har under dagen svävat runt i våra fantastiska marker - både högt och lågt över havet...


Här är vår senaste myr. Den är jättestor. I den återfanns idag 18 dummisar och 12 bollar. Grymt kul!!
Jobbigt är det för matte också, att stega runt i klafset och med vänster arm kasta vilt omkring sig (höger arm är ju inte användbar längre)...


Alltså det är faktiskt solen som lyser. Mattes ficklampa är inte så stark...

Och nu är det reklamfilm...

Ikväll blev det länksamling framför brasan...

Men innan dess fick vi för första gången i våra liv springa framför mattes bil på kvällsrastningen. Uppe vid golfbanan finns en liten grusväg nästan utan trafik , och där släppte matte ut oss. Det tog en liten stund innan mamma ocjh jag begrep var vi skulle hålla oss, men efter lite "framåtkommandon" hade vi hajat tricket. Detta måste testas igen. Ikväll hände det mest för att matte är den mörkrädda typen...

Vi inleder kvällen med en drömmande hund. Matte trodde först att den var drogad och hon var väldigt upprörd på grund av det, men i slutet av andra filmsnutten kan man nog tänka sig att så inte är fallet. Helt galet!!

http://www.youtube.com/watch?v=6QrGDmJdaeI


http://www.youtube.com/watch?v=h-0dzKH1Rfs&NR=1

Nästa "snutt" kommer från Puzzels matte. Hon är dopingkontrollant, även på hundar. Sist det begav sig fick draghundar kissa i burk. Kolla bara gänget under denna länk...

http://www.youtube.com/watch?v=qFP28ANXLLA

Stucken...




Matte vägde in mig idag på sjukhuset...
Som om jag vore någon j-la boxare. En kort stund hade jag en plan som gick ut på att bara kliva upp med framtassarna, men nej då, matte har falkögon och styrde upp hela ekipaget på gummimattan. Shit, 29 kilo!! Två kilo mer än idéalvikten.

Nu har matte bevis på att jag lagt ut lite väl mycket. Men som den sanna djurvännen hon är?! lät hon inte detta faktum överskugga dagens anledning till varför vi var där vi var. Gunilla (min onkolog ni vet) tyckte inte att jag var ett dugg mullig. Hon berättade istället hårresande historier om hundar hon opererat där hela kropppen var så fetlagd att det knappt gick att hitta de inre organ som skulle åtgärdas. En del hundar som kommer till henne är också så fläskiga att de knappt kan gå. Där fick matte så hon teg. Tyvärr har denna typ av information ingen större effekt på henne så det är ändå diet som råder i detta hus, både för mig och matte. Familjebyte börjar bli aktuellt igen...(jag ska kolla med Rut)

Nog om detta med valkar och veck. Anledningen till att vi faktiskt farit hela vägen till Mörby var ju att Gunilla skulle kolla min knöl, och hon har ett fotografiskt "känselminne" den människan. Efter att ha klämt igenom hela mig, från topp till tå, och lyssnat på hjärta/lungor vände matte som vanligt upp-och-ner på mig på golvet i undersökningsrummet.

Knölen sitter som sagt på undersidan av min bröstkorg och det är lättast att hantera en stor hund som mig i markposition. Knölen hade inte ändrats ett dugg sedan sist. Det matte oroat sig för om att knölen kändes mer "förankrad" än tidigare hade en naturlig förklaring. Bröstmuskeln och vävnaden på den platsen är betydligt mer tät än det överskottsskinn som lipom ofta sätter sig i. Alltså ingen som helst anledning till oro för just detta.

Gunilla stack mig också tre gånger, i själva knölen alltså. Nu väntar vi på provsvar tills på tisdag. May our God be with me...

PS.
På Albano fanns skitsnygga koppel. En djurskötare kom ut i shopen till matte och mig och förevisade ett helt ormbo fullt av retrieveröglor. Gula, orangea, gröna, röda och blå. Matte ville ha allihopa, men just då kostade jag nog mer för själva besöket än vad matte tyckte att hon sedan skulle punga ut med för coola koppel. Det får bli nästa gång...



Återbesök...

I morgon är dags att uppsöka min onkologexpert på Albano djursjukhus igen Det är ännu ett besök för att förhoppningsvis hålla elaka celler och annat skräp stången för all framtid. Jag har ju ett lipom under bröstkorgen som nog blivit lite större, men det blir ju mammas lipom också, så det kanske i och för sig inte talar för att något otrevligt hänt i min kropp. Matte är äckligt nervös, och hela familjen hållar tummar och tår för att vi inte ska behöva ta emot något tråkigt besked när provsvaren kommer  - igen...

Dessutom har jag blivit fet som en korv, säger matte alltså. För min del sitter inte en liten rondör i vägen. Det kommer en vinter, gudbevars och inför den är det bra att bunkra lite på kroppen. Men vintern bryr sig inte matte om i det här fallet. Nu är det diet som gäller. En och en halv ynka deciliter mat morgon och kväll. Jag kommer att svälta ihjäl.

Anledningen till att jag inte längre kan skryta med min smala midja beror nog mest på att vi trappat ner efter en hel höst med jakter. Där höll matte oss i ovanligt god kondition. Nu i mörkret på vardagkvällarna är det inte lika inbjudande att hitta sökmarker och markeringsområden. Vi hittar knappt oss själva utan ficklampa...



I helgen passerade vi utfodringen för rådjuren - däruppe stod det en bock och bara väntade på maten. Matte hann dock inte fäppla fram kameran innan han hade hoppat ner och skumpat iväg...


Mammas rumpa i stilstudie - den studsar ganska högt, hon har nog fel taktik...


Tjåkit...

Bara regn och jämmer och elände...

Min mage har krånglat igen - precis som den alltid brukar göra under denna årstid. Två gånger har jag ju till och med fått ligga inne på sjukhus en vecka i stöten. Så nu har det varit sträng diet. Delikat morotspuré och efter några dagar lite ris och fiskbuljong.


Burkarna ser bekanta ut - någonstans gömmer sig lite Hill´s i/d-foder också...

Magen är dock bättre idag och jag känner mig riktigt på hugget. Det är då matte ilsknar till. Lite extra luft under vingarna - det är inte tillåtet. Då åker jag direkt i "bian" och får ligga där och vänta tills matte fått på sig regnställ, stövlar och keps. Sedan går mamma med matte ut i bilen och jag får ligga kvar. Förstår ni hur det kan kännas. Efter en jättelång stund hämtar matte mig och jag får strikt gå fot fram till bilen, hoppa in och bara vänta.

Sedan är det "same procedure" igen. Ut ur bilen i "slow motion", fotgång en lång, lång promenad i våra bästa träningsmarker - och jäklar om det inte sker på mattes villkor. Efter denna misshandel är jag alldeles slut i både kropp och huvud. Den där mamman, hon får bara skutta som hon vill hon. Det finns ingen rättvisa i världen.

Idag släpade matte inte heller med något roligt ut i skogen. Ingen ryggsäck med bollar, inga dummisar, inga pippifåglar eller kaniner, inga "uppletandesaker", inget blod och klöv - nej, ingenting. Så jä-la kul var det. Förmodligen ingick det också i misshandeln...

Har jag berättat att matte fick en älgskank av en kollega? Den vägde flera ton och matte oroade sig för att den skulle lukta i tunnelbanan när hon åkte till Gullmarsplan. Man kan ju fundera på vad medresenärrna hade tyckt om matte hade svingat upp den där kroppsdelen som försök till förklaring...


I morgon bryter helvetet ut i vårt hem. Matte har hintat om att vi ser ut som förvuxna virvelmarsvin (i alla fall mamma) och därför får vi tillbringa en lång stund i badrummet under stark belysning när matte tar fram saxarna. Klorna brukar också ryka när hon ändå håller på. Jag bara hatar...


Ni ser ju - djävulens påfund...

Besviken...

Promenerat vid havet idag. Tänk att jag inte fick bada en enda gång. Matte sa att det var för kallt i vattnet. Men jag såg väl många som simmade omkring. Både svanar, änder och något annat flygfä som ingen av oss kände igen. Kan dom kan väl jag?



Yr? Ja, om man ruskar tillräckligt mycket på huvudet...

Musik? Ja om man vill lyssna på Miriam & Paul...

Nya marker...

Bollarnas Mekka...

Om man nu är en tennisboll, en sån där som inte vill bli hittad, då ska man snabbt boa in sig i mattes ryggsäck. Idag var en tuff arbetsdag. Vid lunchtid plaskade vi ut i de tyngsta marker mamma och jag någonsin jobbat i. Myrmarker med vatten upp till magen på vissa ställen. Det är inte så ofta vi sprätter runt i denna terräng, matte hade nästan glömt bort hur ytterst lämplig mark denna skog erbjuder. Här finns allt.

Någon sommar för några år sedan när vi gick här - och godingen Diezel ingick i vårt "pack" - hittade matte en stor genomskinlig plastsäck med något äckligt suspekt i. Lite som ett styckat lik såg det ut (matte har ju mord på hjärnan just i dessa trakter, då platsen ligger väldigt nära dungen där den unga flickan blev skjuten). Kanske var det en urtagen älg, men matte upplevde inte någon som helst dragning till att utforska innehållet närmare. Är det någon som saknar någon? I så fall kan matte lätt plocka fram GPS-koordinatrerna till platsen, trots dåligt lokalsinne...

Tillbaka till myrarna igen...
Där ni, fick tanten spelet. 24 bollar åt alla håll och kanter. De flesta ut i klafs-klafset, men även ett gäng ut i tät granskog och några upp över ett högt bergsmassiv. Snacka om att kastarmen kommer att få läggas in i gipspaket snart.

Jag var som vanligt i mitt esse. Jobbade som en utsvulten prärievarg i alla tänkbara väderstreck. Helt outtröttlig och totalfokuserad i flera timmar. Matte invänder att hon i och för sig kan hålla med om att jag aldrig tappar ork, men det där med en längre tids fokus...? Efter 10 hämtade bollar börjar jag söka av marken runt fötterna på matte, och därifrån kommer jag sedan aldrig. Jag för min del gör bedömningen att även närområdet måste dammsugas. Bollar kan rulla långt...

Mamma är en dröm att se i denna uppgift. Trots till åren kommen så jobbar hon på hur länge som helst. Hon täcker så mycket mark att hon under tuffa arbeten siktats i närheten av både Nackas och Vaxholms kommungränser. Riktigt himla njutbart att titta på. Tänk så mycket "credit" hon får av matte för detta. Jag ska minsann visa dem nästa gång...

Väl hemma på gräsmattan fick vi öva lite tungapport igen. Den är så vansinnigt rolig att jag inte ens kan vara tyst. Idag fick jag med mig både apporten och mattes vantar i ett och samma grepp. Gör om det du morsan, du kan springa där i ditt sök och briljera, jag kan proppa munnen full jag....



Lite dreglig och blöt efter myrarna - kanske inte riktigt till min fördel...


Mörkerapportering - den nya innesporten, mamma och jag leder ligan...

Vi vilar lite på kudden i soffan och lyssnar på något häftigt
Kanonlåt som många, även "riktigt vuxna" går och nynnar på - inte alltid medvetna om innehållet i texten.
Lite eljest...

She work it girl, she work the pole
She break it down, she take it low
She fine as hell, she about the dough
She doing her thing out on the floor
Her money money, she makin' makin'
Look at the way she shakin'
Make you want to touch it, make you want to taste it
Have you lustin' for her, go crazy face it
She's so much more than you're used to
She know's just how to move to seduce you
She gone do the right thing and touch the right spot
Dance in you're lap till you're ready to pop

She always ready, when you want it she want it
Like a nympho, the info
I show you where to meet her
On the late night, till daylight the club jumpin'
If you want a good time, she gone give you what you want

Baby this a new age,
You like my new craze
Let's get together
Maybe we can start a new phase
The smokes got the club all hazy,
Spotlights don't do you justice baby
Why don't you come over here, you got me saying

Aayooh
I'm tired of using technology,
Why don't you sit down on top of me

Aayooh
I'm tired of using technology
I need you right in front of me

In her fantasy, there's plain to see
Just how it be, on me, backstrokin',
Sweat soaking
All into my set sheets
When she ready to ride, i'm ready to roll
I'll be in this bitch till the club close
What should i do, one thing on all fours
Now that that shit should be against the law
Different style, different move,
Damn i like the way you move
Girl you got me thinking about,
All the things i do to you
Let's get it poppin' shorty
We can switch positions
From the couch to the counters in my kitchen

Baby this a new age,
You like my new craze
Let's get together
Maybe we can start a new phase
The smokes got the club all hazy,
Spotlights don't do you justice baby
Why don't you come over here, you got me saying

Aayooh
I'm tired of using technology,
Why don't you sit down on top of me

Aayooh
I'm tired of using technology
I need you right in front of me
She wants it, she wants it
She wants it, i got to give it to her
She wants it, she wants it
She wants it, i got to give it to her

Baby this a new age,
You like my new craze
Let's get together
Maybe we can start a new phase
The smokes got the club all hazy,
Spotlights don't do you justice baby
Why don't you come over here, you got me saying

Aayooh
I'm tired of using technology
I need you right in front of me


Look alike...

Världens vackraste kropp - alla kategorier...
Enligt matte är hennes egen kropp ganska snarlik Jelena Isenbajevas. Ni förstår ju vid det här laget att det finns en diagnos på detta...

Men stavhopperskan är grym att beskåda - det är vi alla överens om. Sorry matte, inte en likhet i universum...


Helt underbar bild - snacka om lyckad reklam för Adidas...

Det är OK att luta sig tillbaka och bara njuta av åsynen...

Maskeraden...

Vi gläds nog åt att Halloween bara inträffar en gång per år.
Taxi hem 03.30...


Josse,  husets dotter Sissel & Hanna
(hippie - hard rock - sin)

Något att lugna nerverna med...


Halloween...

Inte ute efter mörkrets inbrott...

Vi som ibland tränar och motionerar på gammal gravmark - vi borde passa oss rejält. Därför startade vi dagens aktiviteter redan innan lunch. Jag är ju spooky hela jag och denna last skulle inte bli lättare att bära om det svepte upp ett gäng gastar från vikingatiden precis där matte planterat min tennisboll. Nej, vi höll oss allt på betryggande avstånd från såväl gravhögar som skumrask...

Idag blev det "högvegetationsträning". Som ni kan se på bilderna som följer har matte hittat ett gigantiskt område där dom torra spröten från någon stor blommande växt sträcker sig betydligt högre än vad vi själva når över havet. Riktigt skojigt om jag får säga så. Ofta stöter man samtidigt upp en hare eller något rådjur som tror att dom inte syns/känns därute i djungeln. Men jag har näsa jag - idag for två rådjur upp som skjutna ur en "kanot" när jag plöjde fram. Lyckat hela vägen...

I förrgår kom Tony upp från Växjö och hälsade på oss - fantastiskt trevligt, och med mattes vanliga frenesi släpade hon förstås direkt med honom ut i våra träningsmarker. "Off pist" och nästan "Off shore" fick han finna sig i att klafsa runt i. Vi hoppas verkligen att han någon gång vill och vågar komma åter (matte saknar redan...). Vi var dessutom ytterst tacksamma för att han fanns med i vår stora mosse. Mattes kastarm är fortfarande inte OK, och där gjorde Tony en heroisk insats med 18 bollar...


Ni ser ju att man knappast ser något...


Och inte syns man när man letar heller, bara en liten svart skugga - "Djungletraining"...
 

Snart så...


Här bor han - en av vikingagastarna som vi kände av hela tiden...


Grannt - inte sant? Mycket gräs är det...


Men vem f-n ger sig? Inte jag, här får man ta i och plöja rejält...


Mamma hade även bollar i lite kortare vegetation - hon är ju veteran gudbevars...


Ska jag plocka upp den eller ska vi busa?


Älgjakten pågår ju för fullt - tänk att få sitta här uppe en hel dag med en liter byxvarm vodka i fickan....

Välbehållna hemma i stugvärmen - till och med jag kan stänga ena ögat en liten stund, tills någon rör på sig...


Och så lite örongodis...

RSS 2.0