Höst...

Nog är det väl lite höstkänsla. SKÖNT!!

Tiomilamarsch i hög luft och värmande sol. Vi är nöjda kan jag säga. Nu orkar man hänga på lite både uppför och nerför utan att tungan hänger tre meter efter. Matten börjar också få lite flås vilket definitivt inte skadar!!

Idag mycket tåga i mossar (vilket från start inte alls var meningen, vi bara hamnade där som vanligt). Mattes skor ser ut därefter, man borde tala med Haglöfs om att ett speciellt "rengöringskitt" skulle ingå vid köp av deras fotbeklädnader. Kanske hjälper tvättmaskinen till lite. Det hänger mossa i alla skosnören och inuti finns både det ena och det andra - mest det andra - och då menar vi barr, björkfrön, pinnar, torkade blommor och ett dussintal lingon. Blåbären har också gett en fin inramning till shortsrumpan. Kan man inte stå på benen får man skylla sig själv...


Mamsen med sitt tuggben...


Jag fick väl också ett...

Nu blir det lite lördagsmys och mental uppladdning inför morgondagen. Då slänger vi oss iväg till den FÖRSTA JAKTDAGEN!! Matte hotar i och för sig med att jag kanske inte får följa med. Jag är grymt skendräktig och ska säkert föda alla bäbisar inom kort. Matte säger att jag bara bäddar och piper och dessutom har jag nog samlat på mig "käk" till de små som bör räcka fram till jul. Mjölkstockning på grund av kallt vatten vill inte matte att jag drar på mig. Men för f-n sticka då en hudnära kropppsmudd till mig, och dra sedan en torrdräkt ovanpå. Hur svårt kan det vara??
Vi får väl se hur morgondagen avlöper. Mamma får som sagt visa om hon orkar hänga på en jakthöst till. Matte håller alla tummar, för det är ju faktiskt det roligaste som finns... 


Back in circulation...

I´m back!!
Skogen, vidderna, havet och sjön - here I come!!

Tänk att jag inte har fått bada sedan jag opererades. Tänk att jag inte fått springa fritt som en furie i skogen sedan jag opererades. Sårkanterna stramar fortfarande, men det blir säkert bättre när jag fått töja ut dem i "språng marsch".

Matte oroar sig lite inför hösten. Vare sig mamma eller jag är i bästa flås och kondition än. Det har ju blivit så på grund av allt som hänt under sommaren. Så nu är det på´t så det sprätter. Idag inledde vi upptrappningen med ett stort sök i "sketatung" terräng. Tjugo dummisar på sjukt långa avstånd. Snacka om att vi fick spänna våra kroppar. Matte såg att vi kroknade rejält, och det är inte OK att pressa mamsen för mycket. Hon är ju ändå både gammal och otränad så jag fick slita desto mer...

Vi rundade av vid sjön. Tack Gode Gud för gåvan att bada. En timme fick vi strosa i vattenbrynet. Matte bara låg där på klipporna och njöt. Livet kunde vara betydligt värre för oss allihopa. Kameran visar också att dagen var till belåtenhet. Beskåda och njut...


Jag har fyndat den första dummisen...


Och den där minsta lilla "plutten"...


Den där långa varianten - säkert tre meter - ska föreställa en kanin. Var då någonstans?! Mamma sliter med frågan...


Mamma med sitt fynd...


Snygga inlevereringar på de åtta första, sedan kom mjölksyran...


Jag har den!! Vid tassarna!! Kom och kolla får du se!! Jag är sjukt trött i benen...


Relaxavdelning och spa...


Plaskar så det stänker i ögonen...


Bara stå och njuta i vinden. Få förunnat, men jag är en av dem (och självklart min mamma också)...


Lite vingligt blir det...(hala klippor gör att jag kanar ut i djupet)


Ut ur busken, ruskar på mig och hoppar i...


Ser ni min fångst - den har jag jobbat på en bra stund...


Mammas paradnummer efter badet - snyggt som tusan...


Inte det minsta blyg. Det är väl åldern...

Ja, nu är vi alltså igång. Hoppas att vi håller ihop när jakterna börjar. Det är inte alls långt dit. På söndag tror jag att vi inleder. Jag har redan börjat ladda mentalt, mamma är som vanligt mer "laid back"...


Linedance?

Egentligen undrar jag vad det där gänget pysslat med hela helgen i Oslo?
Sprit är definitivt inblandat - kanske tyngre droger...


JAG!!

Har någon fokuserat på mig den senaste tiden?
Sällan hostar hackspetten...

Nej då, nu är det mamma man stirrar på. OK, hon var väl lite snygg i Oslo i helgen, men jag var kalasläcker i Stockholms skärgård under precis samma period. Det är det minsann ingen som uppmärksammar. Här går hon och sprätter med sina rosetter och tittar ner på mig som om jag vore något katten släpat in. Men jag har trumf på handen, något som mamma aldrig kommer att bräcka; SE VCH!!

Snart har nog ordningen återkommit i familjen. Matte blev som uppspelt av vistelsen i Norge. Kan det bero på oljetillgången. Jag har mina misstankar...


Mamma BEST IN SHOW på dubbelutställningen i Oslo


Mamma BEST IN SHOW VETERAN i Oslo


Rosettskörden mamma tog med sig hem. Vilket trams...


SE UCH FI UCH N UCH NORD UCH PL CH INT UCH NordV-05 PLV-06 WW-06 VWW-10 NV-10 LP I LP II

Helgens resultat för mamma blev så här:

Lördag: Cert, BIR, BIG-2, BIS-2 veteran = NUCH NORDUCH
Söndag: BIR, BIG, BIS-veteran, BIS = NV-10

Ikväll igen...

Vi får nog inga äpplen kvar i år...
Den här "fjolingen" kommer att se till att det blir så.


På kvällarna när vi ska ta långprommisen står han bara där och äter. Jag får ganska svårt att andas, för det är inte mer än 10-15 meter från vår ytterdörr. Ur den dörren brukar jag flyga när matte säger till att jag får. Mamma bryr sig inte ett dugg om honom. Förmodligen är hon både blind avtrubbad i nosen. Jag måste nog försvara ägorna alldeles på egen hand...


Kanske borde vi skjuta honom med apportkastaren - mitt i pallet...

PS Vi har valt att kalla honom för "han", men det kanske är en kviga (heter barnlös älgko kviga)? Matte vet inte riktigt hur man skiljer dem åt...

Kennelträff 2010

Återigen en samling för kenneträff på Nynäshamns brukshundklubb. Mamma och jag följde självklart med matte söderut för där brukar det hända fantastiskt skojiga saker.
Tävling på elitnivå där bus blandas med riktigt retrieverarbete.

Jag skulle egentligen inte fått delta enligt matte. Min infektion är i och för sig på väg att lägga sig, men jag är ju fortfarande tungt dopad med antibiotika. Tur att Puzzels matte Christel inte var på plats. Hon är ju dopingkontrollant och hennes hederskod är att ALLTID ingripa vid misstanke om brott...

Jag vann inte Almanzatrofén - konstigt!! Men där skyller jag på att matte inte maxade svårighetsgraden i mitt arbete. Däremot gick syrran Hedvig och mamma till final tillsammans med Kry, Julia, Mascot och en till hund som matte inte vet vad den heter (vi ska självklart kolla upp det).

Här följer lite osorterade bildbevis från dagens begivenheter, ungefär som det ser ut inuti mattes huvud - osorterat alltså...


Finalgänget - Anna & Hedvig, Mamma & Matte, Anna & Kry, Tina & Julia/Mascot


Mamma i finalens markeringsarbete - en LÅNG dubbelmarkering nere vid järnvägen - mamma ser onekligen laddad ut...


Finaldirigeringen som gick över hela fältet och ca 20 meter upp i skogen - där hade mamma tur (matte säger att det var ren skicklighet från förarens sida)


Vissa deltagare kände sig emellanåt lite osäkra på vad som egentligen pågick. Det har vi full förståelse för...


Och här ser vi dagens segrare - Anna & Kry!! Men nästa gång då hoppas vi att jag är "fit for fight!. Då du Kry, då är det kört för din del...


Syrran Hedvig i väntan på trippelmarkeringen uppe i skogen hos Daniel...


Tina & Julia i finalens dirigeringsmoment...(en stilig veteran, precis som mamma).
 

Segerekipaget i sin dirigering mot kommungränsen...


Under dagen hann väl Ragnhild också med att trimma nästan varenda hund som deltog. Nästa gång ska vi befria henne från det jobbet. Matte kan ta fram saxen istället. Det blir med all säkerhet ett kalasresultat. Alla trimmade hundar kommer att se ut som svanar...(det är matte bra på - "svanlooken" alltså)


Dagens STORA CHARMÖR!! Rebus som satsade på varenda "kjoltyg" i sikte. Där var mamma kanske inte så pedagogisk...

Resultatlistan från den stora sammandrabbningen såg ut så här:

1. Anna & Kry
2. Matte & Mamma
3. Gunilla? & ? (vi ska kolla upp)
4. Tina & Julia
5. Tina & Mascot
6. Anna & Hedvig

Åja, kunde vart värre, två av tre i familjen till final är inte illa pinkat. Den tredje, som ju är jag, kommer att slå alla med hästlängder 2012. Välkomna att utmana mig ni som vågar...

RSS 2.0