Bevakade...
Kvällens träning & promenad landade kring vikingagravarna...
Lite "spookie" i skymningen tycker jag. Raggen ligger och lurar hela tiden. Matte blir sur på mig eftersom jag bär mig åt på detta sätt. Fegis kallar hon mig. Det är inte snällt, jag vaktar ju bara mina zombies till sällskap.
Ikväll fick jag faktiskt vatten på min kvarn. Längs stigen tillbaka från träningen i stora hästhagen upp till bilen finns som sagt alla gravar, och mitt ibland dem bakom den högsta gravhögen stod en "fjoling" (så kallade matte den där älgen som stirrade på oss endast femton meter från stigen).
Matte försökte se oberörd ut, klappade i händerna och tjoade, men eftersom älgen inte visade minsta ansats till att bli rädd och vända insåg vi nog alla att vad som helst kunde hända. En utsparkad fjolårskalv som inte har hittat sitt eget liv ännu kan ju få för sig att "execute instead of evacuate". Mest stirrade han på mamma och mig, så matte samlade in oss "fot" och vek sakta, sakta åt ett helt annat håll.
Tror ni inte att den där besten börjar gå efter oss i våra spår? Springer man då, eller lägger man sig bara ner och spelar död? Matte valde definitivt inte det sistnämnda - hon började sick-sacka mellan tallarna tills vi kom fram till sandtaget som gränsar till den stora vägen. Där utfördes ett formidabelt, alpint lappkast och sedan sprang vi som tokiga tillbaka till bilen - mitt i vägen. Matte var av den bestämda åsiken att en älg inte kan springa lika fort som oss på asfalt, därför borde vi - om han fortfarande låg på rulle bakom oss - hinna först till bilen innan vi blev uppätna.
Vi såg tidningsrubrikerna fladdra förbi i fartvinden:
"Medelålders kvinna med två hundar blev igår antastade och ihjälbitna i skogarna kring Säby i Stockholms skärgård. Ännu har kropparna inte kunnat identifieras på grund av den massiva deformeringen, men polisen har säkrat spår på platsen. Ingen misstanke om mord har ännu framkommit, och polisen vädjar nu till allmänheten att höra av sig med iakttagelser som kan hjälpa polisen att ytterligare klarlägga vad som skett"
Det hade väl varit spännande. Matte kan skriva en hel deckare på temat...
Lite "spookie" i skymningen tycker jag. Raggen ligger och lurar hela tiden. Matte blir sur på mig eftersom jag bär mig åt på detta sätt. Fegis kallar hon mig. Det är inte snällt, jag vaktar ju bara mina zombies till sällskap.
Ikväll fick jag faktiskt vatten på min kvarn. Längs stigen tillbaka från träningen i stora hästhagen upp till bilen finns som sagt alla gravar, och mitt ibland dem bakom den högsta gravhögen stod en "fjoling" (så kallade matte den där älgen som stirrade på oss endast femton meter från stigen).
Matte försökte se oberörd ut, klappade i händerna och tjoade, men eftersom älgen inte visade minsta ansats till att bli rädd och vända insåg vi nog alla att vad som helst kunde hända. En utsparkad fjolårskalv som inte har hittat sitt eget liv ännu kan ju få för sig att "execute instead of evacuate". Mest stirrade han på mamma och mig, så matte samlade in oss "fot" och vek sakta, sakta åt ett helt annat håll.
Tror ni inte att den där besten börjar gå efter oss i våra spår? Springer man då, eller lägger man sig bara ner och spelar död? Matte valde definitivt inte det sistnämnda - hon började sick-sacka mellan tallarna tills vi kom fram till sandtaget som gränsar till den stora vägen. Där utfördes ett formidabelt, alpint lappkast och sedan sprang vi som tokiga tillbaka till bilen - mitt i vägen. Matte var av den bestämda åsiken att en älg inte kan springa lika fort som oss på asfalt, därför borde vi - om han fortfarande låg på rulle bakom oss - hinna först till bilen innan vi blev uppätna.
Vi såg tidningsrubrikerna fladdra förbi i fartvinden:
"Medelålders kvinna med två hundar blev igår antastade och ihjälbitna i skogarna kring Säby i Stockholms skärgård. Ännu har kropparna inte kunnat identifieras på grund av den massiva deformeringen, men polisen har säkrat spår på platsen. Ingen misstanke om mord har ännu framkommit, och polisen vädjar nu till allmänheten att höra av sig med iakttagelser som kan hjälpa polisen att ytterligare klarlägga vad som skett"
Det hade väl varit spännande. Matte kan skriva en hel deckare på temat...
Kommentarer
Postat av: Stajla
JAG förstår!!! De dumma dumma människorna har så svårt att förstå vilka faror som lurar... Längs en av våra rundor har det dykt upp en hel grupp monster! Ingen mer än jag förstår faran!!!!!
Trackback
