Urblåst...
Vilken dag!!
Det har blåst bomber i skärgården. Och så kul det är. Vi har hunnit med mycket efter lunch. Först motion. Matte tog på sig springskorna och så lunkade vi iväg till vår mosse. Ut med 26 bollar, hämta in, plocka/äta blåbär, lunka vidare till Johannesdal och sedan en "spurt" tillbaka till bilen ;o)
Därefter lappkast ner till Björnträsket , simning/bad för mig, mamma och matte och sedan filosoferande på klipporna i någon timme. Vilket underbart väder, matte ville absolut inte lyfta på rumpan, och mamma satt så fint bredvid henne och vindade i stormen. Ett fantastiskt fenomen uppstod när det blåste så över sjön. Alla näckrosblad vek upp sig på högkant och "flärpade" så att det hördes lång väg, (jättespännande). Jag och mamma testade att apportera ett helt gäng, men insåg snart att "we were outnumbered"...
Väl hemma skapade matte och husets dotter egenhändigt tillverkad sushi för första gången. Att storleken inte har någon betydelse tycker somliga är en sanning med modifikation, (men nedra gott var det tydligen i alla fall - vi fick inte smaka)...
Nu har matte busat en stund med oss på vår gräsmatta. Jag har hittat tillbaka till Timon. Den där typen som flinar hånfullt åt mig när jag biter honom. Han fick nyss så att han teg. Mamma skuttade som vanligt runt med något gammalt uttjänt märgben. Lite tramsigt, men säkert bra för tänderna. Ni kan få kolla själva om ni vill...
Our flowers are taking over the world...
Timon & jag - läcker tunga...
Hon tänker kasta något...
Märgben med mamma - läcker tunga...
Hon tänker kasta något...
Avslutningen blir som vanligt lite nostaglisk...
Det har blåst bomber i skärgården. Och så kul det är. Vi har hunnit med mycket efter lunch. Först motion. Matte tog på sig springskorna och så lunkade vi iväg till vår mosse. Ut med 26 bollar, hämta in, plocka/äta blåbär, lunka vidare till Johannesdal och sedan en "spurt" tillbaka till bilen ;o)
Därefter lappkast ner till Björnträsket , simning/bad för mig, mamma och matte och sedan filosoferande på klipporna i någon timme. Vilket underbart väder, matte ville absolut inte lyfta på rumpan, och mamma satt så fint bredvid henne och vindade i stormen. Ett fantastiskt fenomen uppstod när det blåste så över sjön. Alla näckrosblad vek upp sig på högkant och "flärpade" så att det hördes lång väg, (jättespännande). Jag och mamma testade att apportera ett helt gäng, men insåg snart att "we were outnumbered"...
Väl hemma skapade matte och husets dotter egenhändigt tillverkad sushi för första gången. Att storleken inte har någon betydelse tycker somliga är en sanning med modifikation, (men nedra gott var det tydligen i alla fall - vi fick inte smaka)...
Nu har matte busat en stund med oss på vår gräsmatta. Jag har hittat tillbaka till Timon. Den där typen som flinar hånfullt åt mig när jag biter honom. Han fick nyss så att han teg. Mamma skuttade som vanligt runt med något gammalt uttjänt märgben. Lite tramsigt, men säkert bra för tänderna. Ni kan få kolla själva om ni vill...
Our flowers are taking over the world...
Timon & jag - läcker tunga...
Hon tänker kasta något...
Märgben med mamma - läcker tunga...
Hon tänker kasta något...
Avslutningen blir som vanligt lite nostaglisk...
Kommentarer
Trackback
