fröya bloggar

Jag blir så glad när jag kommer ut och det är minusgrader.
Nu på morgonen var det faktiskt hela 3 minus hemma och matte tyckte att det var helt OK att morgonrasta oss i skogen. Månen lyser ju upp så fantastiskt mycket (matte är annars väldigt  mörkrädd)

Klockan var bara 06.15 och vi hoppades att ingen skulle se oss så dags. I alla fall inte matte, för hon hade inte ens klätt på sig ordentligt. Idag fladdrade nattsärken långt nedanför jackan, och dessutom hade matte inte tagit ut bettskenan. Det var inte kul, för helt plötsligt kom grannen ut för att hämta sin tidning när vi passerade. Han ville gärna prata med både mamma och mig och matte funderade på om hon bara skulle låta bettskenan sitta kvar, vilket den också fick göra. På något sätt blir det ett annat språkljud då och vi vet inte om grannen kanske trodde att matte var bakis.... Sk-t samma...

Jag använde i alla fall min eminenta nos bland bergen. Det är fantastiskt att få korn på en svart-och vitrandig som nyss gått och lagt sig...