fröya bloggar

Dirigering - ett överskattat moment i apporteringsträningen. Fråga mig, jag vet...

Slottsängarna vid Bovikshage är perfekta. Matte snitslar och placerar ut de små "tygbomberna". Från andra sidan vägen skickas vi sedan, över hela fältet och upp i eksluttningen mot bergsmassivet. Långt, långt, minst 80-90 meter.

Mamma var riktigt duktig, matte var väldigt nöjd med henne. Jag visade istället hur man borde göra. På matte lät det inte som om det var en korrekt version. Jäkla petigt det där. Jag levererade ju in allt i handen, spelar det någon roll hur jag hittat dem? Jag säger bara - "petigt"...



Dagens arbetsmaterial - snitslar till dirigeringarna och så våra dummisar förstås...


Jag har allra roligast nere vid havet.


Ser ni? Jag kikar fram nere vid brygghuset. Matte går lite för sakta för min smak...


Toppmarker för stora branta sökområden...


Om matte någon gång måste bo i ett slott så får det väl bli Lämshaga, ganska OK...


Storsök i ormbunksmark. Ibland försvinner man i djungeln...(ni kan ju se hur jag jobbar)


På väg hem. Nästan religiöst att skrida fram på vår väg i höstens färger...