fröya bloggar

Söndag!!
Ut i busken igen och leta pippi...

Idag gick Diezels fältarbete riktigt bra. Han börjar nog förstå att allt vilt inte ligger runt fötterna på den som skickat honom. Han har också kommit på att det kan finnas fler än ett flygfä därute i skogen. Matte och husse gjorde verkligen vågen. Igår blev det enkla skick åt olika håll för att få upp ett ljus...

Dessutom krånglade man idag till det för grabben genom att släppa av husse längs en liten skogsväg och sedan försvinna därifrån på rastningsrunda. Det var av största vikt att han inte sett att någon strosat runt och eventuellt dumpat något på marken där han sedan skulle söka.

När Diezel sedan kom tillbaka med matte fanns redan åtta vilt placerade långt ut i skogen, fyra på varje sida av vägen. Listigt, för här tog han mark. Säkert hundra meter i varje riktning och ett riktigt gediget djup fick han till. Igår blev det nog bara 20 meter...(alltså stormsteg framåt)

Det matte verkligen uppskattar hos den här Diezel är att han är så fin i munnen med viltet. Inte en tillstymmelse till klämt eller tilltufsat. Det är inte vad hon kan säga om vissa andra - förstår inte vad hon menar med det. Jag får i alla fall inte hämta något. Tanten säger att jag förstör för Diezel. Hon kan slänga sig i väggen...

Fina avlämningar har han fått till. Igår hade matte och Diezel lite delade meningar om hur man överlämnar det man har i munnen (från Diezels mun alltså, inte mattes). Idag satt det som en smäck. Gott gry i pöjken med andra ord...

Efter ett mycket förnöjsamt arbete, där mamma också fick hämta någon anka, angrep vi skogen i sjumilastövlar. Snacka om att våren är här och att vi så smått börjar komma i kondition igen, matte vädrar morgonluft...



Diezel i högform - någon sprattlar på rygg alldeles bakom honom, kan det vara jag tro...


Mamma & Diezel. Matte säger att jag nästan aldrig kommer med på promenadkort eftersom jag hela tiden maxar hastigheten mellan granarna. Är inte det bättre än att stå och stirra som två fån?


Mamma & Diezel - kan dom ha gömt sig för mig? Jag brukar ju ligga och ladda på dem i buskarna. Det borde vara det roligaste dom vet...


Ser ni TRANBÄR!!


Diezel såg dem också...


På alla gröna kullar i mossen växte tranbären - hit ska vi till hösten och skörda, Diezel också...


Och plaska kunde man - Diezel är nästan lika tokig i vattenfyllda diken som jag...


Men jag är värst - OCH sötast...


Jag har väl spanat in grabben - ska bara släppa fram honom en bit i ljungen, sedan smäller det...


Mamma - den lite mer beskedliga varianten. Hon är glad att jag nu kan gå lös på någon annan än henne en stund. Det är jag med...


Kolla värsta feta trädsvampen på stubben! Större än mamma...