Älgen kommer...
Såg ni att det numera finns ett nytt moment, just i appellspåret?? GÅSDREV I LINA!! Fy satan så roligt, hoppas att SBK bestämt att "drevet" även ska ingå i de övriga klasserna. Matte tycker att mamma och jag ska starta i den "lägre klassen" till våren, och då vill vi driva utav bara h-vete...(gås, svan eller trana - spelar ingen roll vilket)
Min farbror Casper har en polare som heter Rut. En liten sticksig jaktterrier som frivilligt erbjöd sig att förevisa hur själva "drevet" skulle gå till. Jag hänger på, Rut har en sjysst attityd tycker jag. Kolla in hennes flock bara, (och titta särskilt noga på farbror Caspers öron, dom är INTE långa dom).
FYSTRÄNING!!
Mamma och jag "deffar" - det har matte bestämt. "Boll i snöre" nerför sandtag och uppför helvetesbackar nästan varje kväll. Till och med nu när det är mörkt.
Mamma bryr sig väl inte om att det är nattsvart, men jag förstår att det kan lura nästan vad som helst i ALLA buskar. Därför kör jag "påraggat" hela tiden, (och det är inget obscent om ni tror det). Det gäller att ligga steget före i den allmänna beredskapen. En mindre vacker dag står dom bara där, och då kan jag dräpa på fläcken.
Tyvärr mister man lite av den naturligt fräscha charmen när man upprepade gånger hämtat boll i avgrunden. Jag blir lätt dreglig på hela överkroppen. Det måste ha att göra med att min salivavsöndring är på topp när munnen fylls med sand. Mamma ger sig inte hän på samma sätt. Hon tar det mesta i livet i ganska maklig takt. Jag för min del slår konstant världsrekord i allt jag företar mig. Det kommer sannerligen att ge resultat i gåsdrevet...
TROR NI INTE ATT VI SÅG DOM??
Tre älgar på väg mot mig & mamma.
Hade dom kommit närmare hade jag självklart försvarat tanten. "Ställa" några fjuttiga älgar är väl en baggis. (det har jag övat på framför spegeln i hallen) Jag är inte feg jag inte, så de så....
Kommentarer
Trackback
